Efter en vecka så börjar vardagen fungera en aning bättre. Igår kanske det var kämpigt att få ihop energin för att göra allt men det gick. Ett par tårar gick åt dock. Hade som tur var världens finaste kille där att krama lite på mig.
Idag blev det en liten runda någonstans runt Chalmers. Vi sprang lite vilse och hamnade på Guldheden. Gick oväntat bra och vädret var perfekt. Det var mycket lättare att springa med någon. Fick en helt annan ork att springa och det var lättare att hålla samma tempo. När jag springer själv ökar jag omedvetet tempot hela tiden, tröttar ut mig och sen bara går. Får hoppas det kan vara fint väder de förmiddagar jag har ledigt så man kan göra detta fler gånger. Lätt att det inte blir av annars. Men Göteborg är ju känt för sitt vackra väder...
Det känns som Göteborgsvarvet inte alls är ett ouppnåeligt mål.
WHO'S WITH ME?!
2007-09-11
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar