IKEA-incidenten

Idag var dagen. Den stora dagen som jag sett framemot nästan hela veckan. Vi skulle köpa ny säng! De vi hade var tokgamla och för hårda för lilla mig. Vi provlåg och det kändes bra. Jag hade kollat ut vad de rekommenderade för sängar till oss och vi bestämde oss också för dessa. De knepiga var bara att de hade olika tjocklekar. Min var bara 25 och Kristofers hela 31 centimeter. Jag frågade kvinnan som hjälpte oss om det skulle vara något problem i sängstommen som vi också skulle köpa, och hon sa att det gick bra. Vi fick med oss allt utom bäddmadrassen som inte skulle komma in förrän imorgon. Vi bar in allt och åkte sedan för att hämta bilen. Vi hade inte bråttom hem så vi stannade till på IKEA igen för att köpa nya kuddar och sänglampor.

När vi väl kommit hem började vi bygga. Inte så mycket vi som Kristofer då min nacke är helt värkande och spänd efter lyften. Hade det förra veckan också så det hade nästan precis gått över. Jävligt typiskt. När vi nästan satt ihop hela sängstommen funderade vi på hur i helvete mittbalken fungerade med två olika höjder. Svaret? Det gör den inte. Så klart. Klockan var då nästan halv sex och det var inte tillräckligt med tid för att hinna hämta bil att köra ena sängen i och sedan till IKEA igen innan klockan blivit sex och de stänger. Det var bara att vänta till imorgon.

Så nu har vi en sängstomme med en säng i. Plus en gammal säng bredvid. På detta ligger en 160 cm bred bäddmadrass, vår nya säng är 180 cm. Lägg till kartong till förbannelse över nästan hela lägenheten. Jag blir helt matt. Det är inte lätt att vara Cathrin just nu. Speciellt inte när jag är lite pissed över att inte kunna cykla till jobbet imorgon troligtvis. Inte heller springa imorgon. SKIT! SkitIKEA! Plus lite skitväder.