Extreme Home Makeover

Sitter och gluttar på TV och slösurfar. Fastnar på trean och tittar på en familj som det är mycket synd om men de ställer upp för sin lilla stad ändå. Fina människor. Säkert. Helt okej tycker jag. Ett utav barnen brinner för miljön och återvinner det som går. Hon säger till sina kompisar att panta sina burkar och så vidare. En fin flicka. So far so good.

Sen börjar DEMOLITION! Yeah! Grävskoporna krossar taket, folk slår in rutor och bänder upp fasaden. Familjen sitter på ett helt annat ställe och får se en video på det här. De är överlyckliga! Så fint. Det jag funderar på är om man ändå inte tycker att det är lite sorgligt. Det är deras hem som de bott i i flera år. Ett hus fullt av minnen av deras liv.

Det var den känslomässiga biten. Varför återanvänder de inte fönster? De bara förstör fullt dugligt byggmaterial. Det kanske inte passar i det nya huset de ska bygga men för någon annan kanske det hade varit perfekt. Vilket jävla slöseri. Undrar om det är typiskt amerikanskt att göra så. Slit och släng. Vi svenskar är mer sparsamma. Åtminstone tidigare generationer. Jag får lite dåligt samvete när jag slänger mat eller kastar nästan tomma papper i återvinningen.

Nu åkte bruden på TV i en solcellsbil och en annan dude cyklade. Woho! Spar energi! Men material är inte så viktigt. Vilket bra jävla miljötänk. Jag blir lite trött. Vill bara lägga mig i min underbara säng och läsa min bok.