Det ljusnar ute men är fortfarande mörkt

Ibland ser man inte orsaken till problemen förrän de slår en i ansiktet. Brutalt. Utan att egentligen förstå hur det kan vara så illa inser man att det måste vara så illa. En svag förnekelse lever dock kvar och vill inte riktigt tro på det; det känns ju inte så. Sakta börjar mörkret smyga sig på. Solen har gått ner och kvar finns bara mörker. Hur omfattande kan man inte se med sina skygglappar. Ska man vänta till solen går upp igen eller ska man försöka jaga den?