Med hela munnen fylld i blod och hela sängen fylls av blod

Att intala sig själv att man känner och är på ett visst sätt är ganska effektivt när man vill vara och känna så. Just nu är jag väldigt taggad och beredd på det som komma ska. Det som ska komma är en hög med betongfrågor som jag tänkte besvara nu på förmiddagen, efter lunch blir KMA med Anna och sedan ska vi ner på stan och mysa runt lite. Ska försöka klämma in lite IPAT i det hela. Har resttenta på miljötekniken imorgon och den känna la okej, bara IPAT-ekvationen som är skadad. Om ca två veckor ska två rapport in. Har inte skrivit ett ord på någon. Då ska även två stycken postrar (posters blir ju så svengelskt, men vad heter det egentligen? Bara poster?) vara klara. Det är även då de ska presenteras. Har inte börjat där heller nej. På tisdag ska jag lämna in en abstract i engelskan på ett arbete som knappt påbörjats. Varför skjuts allt upp i sista minuten? Varför blir det alltid så?

Allt jag behöver är 10 minuter.